Ekonomisk politik genom historien

Ekonomi som begrepp och dess inriktning har skiftat över åren. Under lång tid ansågs handel vara vägen till att göra ett land förmöget. När fysiokraterna framträdde på 1700-talet ändrades synsättet på hur länder blir förmögna. Enligt dem var produktion av varor, med arbete som en viktig del, vägen till att göra ett land förmöget. För dem var ekonomi politik och den skulle användas till att utveckla landet och dess produktionsförmåga.

Efter fysiokraterna kom de klassiska ekonomerna, Adam Smith, John Stuart Mills, David Ricardo, Karl Marx med flera. De studerade hur produktion och handel interagerade med samhället och statens politik samt vilka fördelningseffekter det fick (både vad gäller inkomster och förmögenheter). Marx studerade konsekvenser för samhället av maktbalansen mellan kapitalägare och övriga. Enligt honom hade kapitalägarna makten eftersom de hade makten över arbetet; inkomst från arbete var nödvändigt för att överleva.

Fysiokraterna och de klassiska ekonomerna studerade uttryckligen samhällsklasser, maktkamper, ekonomisk fördelning, lagar och regler. Ekonomi var politik och ansågs vara en integrerad del av samhället och människors liv. Därför hette det ekonomisk politik.

Under slutet av 1800-talet växte den neoklassiska skolan inom nationalekonomi fram. Med neoklassisk teori separerades den ekonomiska och politiska sfären och begreppet ekonomisk politik försvann. Ekonomin övergick till att handla om enskildas (personers, hushålls och företags) beteenden. Inriktningen är hur egennyttan ska maximeras utan beaktande över hur det påverkar helheten och andra. Det som då försvinner är vilka konsekvenser enskildas beteenden har för andra. Med andra ord har relationer och samhälle inget värde, livet blir en kamp om allt med alla. Det enda som räknas är jag, mig själv och mig, utan hänsyn till något annat. I en sådan hyperkonkurrens värld gäller “survival of the fittest”, Darwin i finansiella termer. Men vi är sociala varelser och samhället en social organism. Antisociala beteenden kan då inte vara “the fittest”, det bästa för oss. Värderar vi relationer är det tvärtom. Destruktiva beteenden är det minst lämpliga för oss och ska inte uppmuntras.

Det innebär att dagens ekonomi, dvs ekonomiska politik, har blivit destruktiv för oss. Ekonomi och politik är separerade ifrån varandra, som om ekonomi och våra liv inte har med varandra att göra. Människan finns med som något sekundärt. Ekonomin styrs inte efter våra behov av trygghet, utveckling och att må bra. Prioritet är finansiella siffrors välmående, i litet som stort, där alla verksamheters syfte (inkluderar stat, kommun och region) är dessa siffror. Medarbetarnas uppgift är att producera siffrorna och medborgarnas att konsumera så de finansiella siffrorna mår bra och växer i en allt snabbare takt. Livet, vi och samhället har kommit att existera endast för kommers och finans. Allt handlar om pengar, men på fel sätt.

I följande klipp med Hudson talar han mer om hur den ekonomiska disciplinen separerats allt mer från verkligheten.

Hudson: “The economic discipline has been turned into a propaganda discipline”

Undertexter på engelska och svenska finns till filmklippet.

Pengar som socialt verktyg

Pengar är ett socialt verktyg. Rätt använt utvecklar det samhället och alla medborgares välmående. För att komma dit behöver vi bryta den rådande neoklassiska världsbilden. Den har format våra trossatser och bildat “sanningar” som vi lever efter. Vi behöver ändra på våra trossatser för att komma ur rådande paradigm. Grundstenar i detta är vår syn på pengar, skuld och värde. När vi frigör oss från de neoklassiska myterna öppnar vi dörren till en ekonomisk politik som värnar naturen, samhället och relationer.

En som kan kombinera djup historisk kunskap med lång och omfattande erfarenhet ifrån ekonomi och politik är Michael Hudson. Enligt honom har diskrepansen mellan klassiska ekonomers och dagens neoklassiska syn på värde stor betydelse i den finansialisering av ekonomin som har skett. Det har fått oss att tro på en fiktiv värld, som han skriver i några av sina böcker. I den fiktiva världen betraktas det som naturligt att använda systemet med pengar för att gynna storfinansen, eftersom vi tror att vi är beroende av dem. Men i själva verket är vi inte beroende av storfinansen. Vi kan använda pengars potential för allas bästa. Pengar är ett verktyg för att utveckla samhället. För att kunna använda pengarna på bästa sätt behöver vi ha klarhet i vad skuld och värde är.

Webbinariet med Hudson är en fantastisk möjlighet att tydligare se historien och hur vi hamnat i dagens situation. Det ger oss insikter till grunden i dagens ekonomiska politik och dess betydelse för samhället och våra liv. Han kommer även pratat om vad statens roll bör vara och vad den används till idag. För oss i Sverige är det extra aktuellt i och med utredningen “Statens roll på betalningsmarknaden”.

by Jussi Ora, Positiva Pengar (2021)